Att tala svenska på många olika sätt (PM SVA 3)

Att tala svenska på många olika sätt

Språket är ett redskap som används för att uttrycka vad som man har lagrat som information från ens omvärld. Med allas olika uppfattningar av sina omgivningar påverkas språket vilket leder till att uttryckssätt förändras. Då blir det viktigt att kunna anpassa språket till andras kommunikationsstilar. Varför är det viktigt att kunna tala svenska på många olika sätt?

Att kunna byta mellan olika språknivån kan vara fördelakigt när man pratar eftersom den avgör hur man blir bedömd av andra. Dahl (2013) skriver i sin artikel ’’Makten går till den som kan språket’’ (Språk Tidningen) att språknivån är viktigt när man talar eftersom folk kritiserar en utifrån ens språkkunskap. Han påstår att man blir förstådd bäst om man talar på sitt modersmål eftersom modersmålet är det språket som man har mest kännedom. Ytterligare säger Dahl (2013)att man ses dummare när man pratar ett främmande språk som man inte har tillräckligt makt över. Detta beror på att människor ser det som ett mentalt problem när man inte kan språket, inte som en språklig svaghet vilket leder till att man tros vara enfaldig. Från detta kan man förstå att om man inte kan svenskan tillräckligt bra med människor som har en högre språknivån i svenska kan det orsaka att bli sedd som imbecill. Om man vill ha en bra kommunikation måste man kunna byta språknivån enligt personen som man pratar med.

Att kunna använda det passande språket till enligt personen som är tilltalad är viktigt så att dialogen inte drabbas av olika levnadsstandarder. Melander (2010) skriver i sin artikel ’’Vilken makt har ditt språk?’’ (Uppsala Nya Tidning) att uttryckssättet kan vara olika för alla beroende på många saker som till exempel ekonomiskt tillstånd, politisk situation eller social bakgrund. Människor som hör till olika grupper kan bedöma varandra negativt även om de pratar samma språk därför att de använder språkets olika ord och begrepp som de känner sig bekväma med och tycker passa deras omgivning mest. Exempelvis påstår Melander (2010) också att det inte är en slump att de som ses i lägre samhällsklasser bedöms också att ha en låg språknivå. Med detta blir det viktigt att kunna anpassa språket efter den som är tilltalad så att det skapas gemenskap eftersom det är liknande människor som använder likadant språk.

För att kunna förstå och anpassa till samhällets krav måste man kunna änvanda standardsvenskan även om det inte är hur personen har vuxit upp. I sin artikel ’’Vilken makt har ditt språk?’’ (Uppsala Nya Tidning, 2010-03-07) visar Björn Melander Lars-Gunnar Anderssons undersökning. Undersökningen var om ordkunskap hos skolelever men i testet änvandes inte standardsvenskan utan dialektala och slangord. Eleverna som brukade ha dåliga resultat fick bästa resultat eftersom den här gången var testens språk anpassad till vad de var vana vid. Melander (2010) tillägger att svenska har olika varianter men den mest använda är standardsvenskan. Till exempel används standardsvenskan i ordböcker, grammatikor, skrivhandledningar och liknande. Därför är det viktigt att kunna förstå och skriva i standardsvenskan om man vill lycka och nå de behörigheterna som krävs i samhället.

Avslutningsvis kan man dra slutsatsen att det finns flera anledningar för varför det är viktigt att kunna prata svenska på många olika sätt. Det är viktigt att kunna prata svenska på olika nivåer så att den andra förstår vad man säger därför att inte alla har samma språkkunskap. På grund av människors olika bakgrunder är det också viktigt att kunna formulera språket enligt mottagaren så att det hjälper föra en bra dialog vilket hjälper att skapa gemenskap. Ytterligare är det viktigt att kunna förstå och skriva standardsvenskan så att man kan klara sig i samhället. Utifrån dessa punkter kan man säga att det är viktigt att kunna prata svenska på olika sätt och nivån så att man kan kommunicera med vem som helst i samhället och bli framgångsrik.

Adnan Gündogdu

Källförteckning:
1- Dahl, Östen (2013), Makten går till den som kan språket, http://spraktidningen.se/artiklar/2013/11/makten-gar-till-den-som-kan-spraket, Språktidningen, publicerad november 2013, (hämtad 22 september 2014).
2- Melander, Björn (2010), Vilken makt har ditt språk?, www.unt.se/uppland/ uppsala/vilken-makt-har-dittsprak-697313.aspx, publicerad 7 mars 2010, (hämtad 18 september 2014).

Skicka en kommentar

0 Kommentarer