Språklig variation (SVA 3)

0
SPRÅKLIG VARIATION

Språksociologi

Språket har en social och kulturell  funktion och förändras i olika sammanhang. De olika språken  i språket hör t.ex. samman med språkanvändarnas ursprung, bostadsort, ålder, kön och social tillhörighet eller bakgrund.
Dialekt:
En dialekt är en språkart som talas av invånarna inom ett avgränsat geografiskt område. En dialekt är en variation av språket som talas i landet.
Etnolekt:
En etnolekt är ett talspråk, när någon har ett annat modersmål och blandar in det i sitt andraspråk.
Sexolekt:
Sexolekten har att göra  med språkanvändarens kön. Kvinnor pratar ljusare än vad som är optimalt för halsen medan män pratar mörkare.
Kronolekt:
En kronolekt är det språkbruk som typiskt inom en specifik åldersgrupp tex ungdomars sätt att samtala med varandra.
Sociolekt:
En sociolekt kan också vara språkbruket som används inom en viss yrkeskategori. Språket har speciella yrkestermer och det är svårt att förstå om man inte jobbar där.
Idiolekt:
Idiolekt är varje människas unika sätt att tala. Det finns ingen som pratar exakt likadant som du.
När människor sorterar varandra i språkliga fack riktar man också attityder, beteenden och känslor mot varandra. Med språket kan man både markera närhet och distans, och med språket  kan man även uttrycka  maktförhållanden.

Språk och makt

Språk och makt är förknippade med varandra på många plan. Genom att ha makt över sitt eget språk kan man få makt över sitt eget liv. Ett annat exempel på språkets relation till makt är det språk som används av olika myndigheter i samhället.

Dialekt

Oftast beskrivs en dialekt som en språklig variant som är typisk för ett avgränsat geografisk område i ett land. Det kan vara en stad (göteborgska), ett landskap (småländska) eller ett större område (norrländska).  Man brukar skilja mellan olika typer av dialekter.
Genuin dialekt – Utjämnad dialekt – Regionalt dialekt
Svensk  dialektkarta :
Norrländska mål - Östsvenska mål - Sveamål - Gotländska mål - Götamål - Sydsvenska mål

Sexolekt

Man menar att kvinnors och mäns samtalsstilar, ämnena de pratar om och uttrycken de använder skiljer sig åt.

Kronolekt, etnolekt och sociolekt

Det finns olika samlingsnamn  för dessa varianter:
förortssvenska, shobresvenska, miljonsvenska och mer specifika namn beroende på var de talas: Rinkebyssvenska, Rosengårdssvenska osv.

Claes (2005, s: 89-90) understryker att stora del av ungdomarna som talar rosengårdssvenska har invandrarbakgrund och övriga ungdomarna har svensk ursprung. Enligt författaren  accepterar man rosengårdssvenska som multietniska ungdomsspråket. Han betonar också att eleverna är överens om att rosengårdssvenskan är ett ungdomsspråk som man inte talar när man klarar gymnasiet.

Maria (2004, s: 91)  beskriver i sin rapport att Rinkybyssvenskan som talar ungdomarna i Rinkeby i Stockholm är ett etnolekt språk.  Hon tycker att den har lånat många ord från olika invandrarspråk. Dessutom säger Marina Mingana och hennes kompis Baraa Yousef (2013, s: 92)  att de flesta ord som de och kompisarna använder har lånat från andra språk; turkiska, syrianska och arabiska.

Mitt modersmål är turkiska. Turkiska språk är språkfamilj av altaiska språk. Turkiska språk utgör en omfattande språkfamilj med sammanlagt ungefär 200 miljoner talare. De talas över ett vidsträckt område som sträcker sig från Balkan genom Centralasien till nordöstra Sibirien. Turkiska (eller turkietturkiska), Turkiets officiella språk, är det största moderna turkspråket. Förutom turkietturkiska finns det ca. tjugo turkiska språk med en betydande litterär tradition, t.ex. azerbajdzjanska, turkmeniska, tatariska, kazakiska, kirgiziska, uzbekiska, uiguriska och jakutiska.

Som en av den moderna turkiska republikens landsfader Atatürks reformer, ersattes 1928 det osmanska alfabetet (en variant av arabiska alfabetet) av en variant av det latinska alfabetet. Samtidigt inledde den Turkiska språkkommittén ett arbete för att reformera turkiskan genom att avlägsna persiska och arabiska lånord till förmån för turkiska synonymer, och om sådana inte fanns genom nybildningar från turkiska rötter. Tusentals turkiska ord är dock fortfarande persiska och arabiska lånord.

Turkiska kan förändras i olika situationer. Sångspråk, dagligt talat språk och språk i affärsmiljön är olika. Jag är uppmärksam på att tala enligt turkiska regler på arbetsplatsen. Jag använder dagligt språk mellan min familj och vänner.

Språk och makt är förknippade med varandra på många plan. Genom att ha makt över sitt eget språk kan man få makt över sitt eget liv.

Den som får talar sitt modersmål har makten i ett samtal. “Jag kan visa min maktposition genom att välja att tala mitt eget språk” säger Dahl (2013). Skribenten hävdar att man uttrycker sig bäst på sitt modersmål. Vidare påpekar han en princip som är “Ju bättre man behärskar ett språk, desto bättre kan man uttrycka sig på det.” Enligt skribenten, kan man  också trycka till sin samtalspartner genom att vägra tala sitt eget språk. I en konversation mellan två deltagarna säger Dahl att om en av deltagarna oroar sig för att prata på den andras språk skulle vara ojämlikhet för honom, kan det att välja tredje språket  vara ett utväg för honom.

När jag kan uttrycka mig känner jag mig väldigt stark. Man är i en mycket svår situation när man inte kan uttrycka sig. Jag missade många jobbmöjligheter eftersom jag inte kunde engelska.

Hur förstår du Törnqvists citat "Om du inte kan uttrycka det du menar, tvingas du mena det du kan uttrycka" (s.77). Jag förstår från Törnqvists citat att jag måste uttrycka något som jag vill säga.

Reflektera överkapitel 2  (s-100)

Jag har lärt mig språksociologi, språk och makt, dialekt, sexolekt, kronolekt, etnolekt och sociolekt.
Dialekt  var nytt för mig.
Idiolekt var det viktigaste jag lärde mig.
Idiolekt var det mest intressanta.
Jag tyckte dialekt  var svårast.
Jag  behöver repetera dialekt.
Kognitiva strategier – använd hjärnan , metakognitiva strategier –planera , strukturera och reflektera , sociala strategier –interagera
Jag ska tänka på att utveckla strategier i fortsättningen av kursen.

Adnan Gündogdu

Källor:
1- Svenska som andraspråk 2&3 (Therese Åkerberg&Christian Norefalk)
2- Fursteinberg, Claes.: Zlatan har gett rosengårdssvenskan status. Svenska som andraspråk 2&3 (Therese Åkerberg&Christian Norefalk), Lund; NA förlag AB,2015; s: 89-90.
3- Duregård, Maria.: Språket lever i förorten. Svenska som andraspråk 2&3 (Therese Åkerberg&Christian Norefalk), Lund; NA förlag AB,2015; s: 91.
4- Dahl, Östen. 2013. Makten går till den som kan språket. (Språktidningen.se,  2013-10-11)

Del 2. Skriftlig reflektion

1a) När jag gjorde den här aktiviteten gjorde jag så här
Jag läste olika källor om språklig variation. Jag fastställde vilka delar av källorna som passade min text. Sedan formulerade jag min text som den borde vara med olika källor.

1b) Till nästa uppgift vill jag utifrån skrivprocessen förbättra
ordning, struktur, bestämma syftet med texten, samla bra material, tänka målgruppen.

2a) För att bli bättre på att använda svenska språket behöver jag förbättra
formulering, styckindelning, sammansättningar, ordval och kolla på gramatiken.
2 b) Detta ska jag göra genom att
utveckla kommunikationsstrategier och inlärningsstrategier, jamföra med en kurskamrats anteckningar, använda mitt modersmål, hitta min inlärningsstil, planera, strukturera, reflektera, samarbeta och diskutera med  mina kurskamrater.

3) När jag jämför min text med betygskriterierna tycker jag att den når upp till betyget:  B
Därför att  min text var bra. Kommunikation och reflektion var bra.

Adnan Gündogdu


Kategori

Skicka en kommentar

0 Kommentarer
Skicka en kommentar (0)

#buttons=(Accept !) #days=(20)

Our website uses cookies to enhance your experience. Learn More
Accept !
To Top