SPRÅKLIG
VARIATION
Språksociologi
Språket har en social
och kulturell funktion och förändras i
olika sammanhang. De olika språken i
språket hör t.ex. samman med språkanvändarnas ursprung, bostadsort, ålder, kön
och social tillhörighet eller bakgrund.
Dialekt:
En dialekt är en
språkart som talas av invånarna inom ett avgränsat geografiskt område. En
dialekt är en variation av språket som talas i landet.
Etnolekt:
En etnolekt är ett talspråk, när någon har ett annat
modersmål och blandar in det i sitt andraspråk.
Sexolekt:
Sexolekten har att göra
med språkanvändarens kön. Kvinnor pratar ljusare än vad som är optimalt
för halsen medan män pratar mörkare.
Kronolekt:
En kronolekt är det språkbruk som typiskt inom en
specifik åldersgrupp tex ungdomars sätt att samtala med varandra.
Sociolekt:
En sociolekt kan också vara språkbruket som används inom
en viss yrkeskategori. Språket har speciella yrkestermer och det är svårt att förstå
om man inte jobbar där.
Idiolekt:
Idiolekt är varje människas unika sätt att tala. Det
finns ingen som pratar exakt likadant som du.
När människor sorterar varandra i språkliga fack riktar
man också attityder, beteenden och känslor mot varandra. Med språket kan man
både markera närhet och distans, och med språket kan man även uttrycka maktförhållanden.
Språk och makt
Språk och makt är förknippade med varandra på många plan.
Genom att ha makt över sitt eget språk kan man få makt över sitt eget liv. Ett
annat exempel på språkets relation till makt är det språk som används av olika
myndigheter i samhället.
Dialekt
Oftast beskrivs en
dialekt som en språklig variant som är typisk för ett avgränsat geografisk
område i ett land. Det kan vara en stad (göteborgska), ett landskap
(småländska) eller ett större område (norrländska). Man brukar skilja mellan olika typer av
dialekter.
Genuin dialekt –
Utjämnad dialekt – Regionalt dialekt
Svensk dialektkarta :
Norrländska mål -
Östsvenska mål - Sveamål - Gotländska mål - Götamål - Sydsvenska mål
Sexolekt
Man menar att
kvinnors och mäns samtalsstilar, ämnena de pratar om och uttrycken de använder
skiljer sig åt.
Kronolekt, etnolekt och sociolekt
Det finns olika
samlingsnamn för dessa varianter:
förortssvenska,
shobresvenska, miljonsvenska och mer specifika namn beroende på var de talas:
Rinkebyssvenska, Rosengårdssvenska osv.
Claes (2005, s:
89-90) understryker att stora del av ungdomarna som talar rosengårdssvenska har
invandrarbakgrund och övriga ungdomarna har svensk ursprung. Enligt
författaren accepterar man
rosengårdssvenska som multietniska ungdomsspråket. Han betonar också att
eleverna är överens om att rosengårdssvenskan är ett ungdomsspråk som man inte
talar när man klarar gymnasiet.
Maria (2004, s:
91) beskriver i sin rapport att
Rinkybyssvenskan som talar ungdomarna i Rinkeby i Stockholm är ett etnolekt
språk. Hon tycker att den har lånat
många ord från olika invandrarspråk. Dessutom säger Marina Mingana och hennes
kompis Baraa Yousef (2013, s: 92) att de
flesta ord som de och kompisarna använder har lånat från andra språk; turkiska,
syrianska och arabiska.
Mitt modersmål är
turkiska. Turkiska språk är språkfamilj av altaiska språk. Turkiska språk utgör
en omfattande språkfamilj med sammanlagt ungefär 200 miljoner talare. De talas
över ett vidsträckt område som sträcker sig från Balkan genom Centralasien till
nordöstra Sibirien. Turkiska (eller turkietturkiska), Turkiets officiella
språk, är det största moderna turkspråket. Förutom turkietturkiska finns det
ca. tjugo turkiska språk med en betydande litterär tradition, t.ex.
azerbajdzjanska, turkmeniska, tatariska, kazakiska, kirgiziska, uzbekiska,
uiguriska och jakutiska.
Som en av den moderna
turkiska republikens landsfader Atatürks reformer, ersattes 1928 det osmanska
alfabetet (en variant av arabiska alfabetet) av en variant av det latinska
alfabetet. Samtidigt inledde den Turkiska språkkommittén ett arbete för att
reformera turkiskan genom att avlägsna persiska och arabiska lånord till förmån
för turkiska synonymer, och om sådana inte fanns genom nybildningar från
turkiska rötter. Tusentals turkiska ord är dock fortfarande persiska och
arabiska lånord.
Turkiska kan
förändras i olika situationer. Sångspråk, dagligt talat språk och språk i
affärsmiljön är olika. Jag är uppmärksam på att tala enligt turkiska regler på
arbetsplatsen. Jag använder dagligt språk mellan min familj och vänner.
Språk och makt är
förknippade med varandra på många plan. Genom att ha makt över sitt eget språk
kan man få makt över sitt eget liv.
Den som får talar
sitt modersmål har makten i ett samtal. “Jag kan visa min maktposition genom
att välja att tala mitt eget språk” säger Dahl (2013). Skribenten hävdar att man
uttrycker sig bäst på sitt modersmål. Vidare påpekar han en princip som är “Ju
bättre man behärskar ett språk, desto bättre kan man uttrycka sig på det.”
Enligt skribenten, kan man också trycka
till sin samtalspartner genom att vägra tala sitt eget språk. I en konversation
mellan två deltagarna säger Dahl att om en av deltagarna oroar sig för att
prata på den andras språk skulle vara ojämlikhet för honom, kan det att välja
tredje språket vara ett utväg för honom.
När jag kan uttrycka
mig känner jag mig väldigt stark. Man
är i en mycket svår situation när man inte kan uttrycka sig. Jag missade många
jobbmöjligheter eftersom jag inte kunde engelska.
Hur förstår du
Törnqvists citat "Om du inte kan uttrycka det du menar, tvingas du mena
det du kan uttrycka" (s.77). Jag förstår från Törnqvists citat att jag
måste uttrycka något som jag vill säga.
Reflektera överkapitel 2
(s-100)
Jag har lärt mig
språksociologi, språk och makt, dialekt, sexolekt, kronolekt, etnolekt och
sociolekt.
Dialekt var nytt för mig.
Idiolekt var det
viktigaste jag lärde mig.
Idiolekt var det mest
intressanta.
Jag tyckte
dialekt var svårast.
Jag behöver repetera dialekt.
Kognitiva strategier
– använd hjärnan , metakognitiva strategier –planera , strukturera och
reflektera , sociala strategier –interagera
Jag ska tänka på att utveckla
strategier i fortsättningen av kursen.
Adnan Gündogdu
Källor:
1-
Svenska som andraspråk 2&3 (Therese Åkerberg&Christian Norefalk)
2-
Fursteinberg, Claes.: Zlatan har gett rosengårdssvenskan status. Svenska som
andraspråk 2&3 (Therese Åkerberg&Christian Norefalk), Lund; NA förlag
AB,2015; s: 89-90.
3-
Duregård, Maria.: Språket lever i förorten. Svenska som andraspråk
2&3 (Therese Åkerberg&Christian Norefalk), Lund; NA förlag AB,2015; s:
91.
4- Dahl, Östen. 2013. Makten
går till den som kan språket. (Språktidningen.se,
2013-10-11)
Del 2. Skriftlig reflektion
1a) När jag gjorde den här aktiviteten gjorde jag så här
Jag läste olika källor om
språklig variation.
Jag fastställde vilka delar av källorna som passade min
text. Sedan
formulerade jag min text som den borde vara med olika källor.
1b) Till nästa uppgift vill jag utifrån skrivprocessen förbättra
ordning,
struktur, bestämma syftet med texten, samla bra material, tänka målgruppen.
2a) För att bli bättre på att använda svenska språket behöver jag förbättra
formulering, styckindelning,
sammansättningar, ordval och kolla på gramatiken.
2 b) Detta ska jag göra genom att
utveckla kommunikationsstrategier och
inlärningsstrategier, jamföra med en kurskamrats anteckningar, använda mitt
modersmål, hitta min inlärningsstil, planera, strukturera, reflektera,
samarbeta och diskutera med mina
kurskamrater.
3) När jag jämför min text med betygskriterierna tycker jag att den når upp
till betyget: B
Därför att min text var bra. Kommunikation och
reflektion var bra.
Adnan Gündogdu
