Migra­tions­verket lämnar verk­sam­hets­orter

 

Därför lämnar Migra­tions­verket verk­sam­hets­orter 

De senaste åren har Migrationsverket dragit ned sin lokala närvaro och lämnat flera verksamhetsorter. Det är en följd av att antalet asylsökande minskat kraftigt. 

– När antalet asylsökande blir mindre är det också naturligt att behovet av tillfälliga bostäder och mottagningsverksamhet minskar, säger generaldirektör Mikael Ribbenvik. 

Hittills i år har mindre än 5 000 personer sökt asyl. Situationen är en helt annan än 2015 när 162 000 asylsökande kom till Sverige. Det ställde krav på hela samhället och inte minst Migrationsverkets verksamhet. På kort tid fick bland annat tiotusentals bostäder ordnas och myndighetens lokala närvaro utökas. Som mest rymde Migrationsverkets boenden över 100 000 personer. Idag är antalet 9 000 och fortsätter att minska. 

– Allt färre behöver få sin bostad ordnad av Migrationsverket. Därför behöver vi anpassa vår mottagningsverksamhet och boendekapacitet så att den står i proportion till behovet och vår skattefinansierade budget. Konsekvensen vi behöver avveckla vår verksamhet på ett antal orter, säger Mikael Ribbenvik. Under 2021 räknar Migrationsverket med att minska antalet boendeplatser med 6 500 samtidigt som en rad kontor läggs ner. Som tidigare aviserats lämnar Migrationsverket Borås, Högsby, Jönköping, Mariestad, Borlänge, Visby och nu senast Kramfors. Det är ett led i den successiva avveckling som började 2016 och som inneburit att myndigheten redan tidigare lämnat tio orter. 

– Avvecklingen följer en långsiktig nationell planering med tidiga informationsinsatser inför varje nedläggning av ett boende, säger Mikael Ribbenvik. Migrationsverkets bostäder är tillfälliga, där bor asylsökande i väntan på beslut för att sedan bosätta sig i en kommun eller återvända till hemlandet. Idag är det bara cirka 1 500 av de boende som väntar på besked från Migrationsverket. Den stora majoriteten, 80 procent, har fått avslag och väntar på beslut från högre instans eller har fått ett slutgiltigt beslut om att återvända. 

Samtidigt som färre är inskrivna i mottagningssystemet räknar myndigheten med att de flesta äldre ärenden som finns kvar kommer att avgöras i år, vilket gör att väntetiderna minskar framöver. Handläggningstiden för nya asylsökande är kort. De som lämnat in en asylansökan i år och fått sin sak prövad av Migrationsverket har i snitt fått beslut på 50 dagar. Det innebär att utvecklingen går mot att tiden i de tillfälliga bostäderna blir kortare och kommer minska ytterligare. 

En följd av omställningen till ett mindre asylmottagande är att asylsökande som idag bor i tillfälliga bostäder som avvecklas måste flytta. 

– Asylsökande på de orter som berörs av nedläggningarna blir erbjudna att flytta till något av Migrationsverkets andra tillfälliga boenden. Jag kan förstå att en flytt under pågående asylprocess skapar oro hos de sökande och vi försöker lyssna in de sökandes önskemål så långt det är möjligt. Men tyvärr kan vi inte alltid tillmötesgå alla önskemål, säger Mikael Ribbenvik. Avvecklingen följer en inriktning som innebär att beståndet av tillfälliga bostäder blir mer samlat geografiskt. Mikael Ribbenvik menar att det är viktigt att myndigheten är lokaliserad på rätt plats för att ge sökande ändamålsenlig service och för att kunna upprätthålla en effektiv och kostnadseffektiv verksamhet. 

– Inriktningen är därför att det ska finnas färre verksamhetsorter, där asylprövning, mottagning, bostäder och service kommer närmre varandra, säger han. Läs här!