Rättigheter och skyldigheter
Alla människor har mänskliga rättigheter och är därför rättighetsinnehavare. Det är statens ansvar respektera, skydda och främja mänskliga rättigheter. Staten är därmed ansvarsbärare av de mänskliga rättigheterna. Men det är inte bara staten som är skyldig att respektera, skydda och främja mänskliga rättigheter.
Varje individ har ett ansvar gentemot sina medmänniskor. I praktiken betyder det att man aldrig får använda sina mänskliga rättigheter på ett sätt som kränker andra personers rättigheter. Detta gäller till exempel yttrandefriheten. Alla människor har rätt att uttrycka sina åsikter men du får inte använda yttrandefriheten för att kränka andra människors mänskliga rättigheter. I Sverige finns det till exempel lagstiftning som förbjuder hets mot folkgrupp. Hets mot folkgrupp innebär att sprida, hota eller uttrycka förakt baserad på till exempel hudfärg, religion eller sexuell läggning/identitet.
Ett annat exempel är religionsfriheten. Alla människor har rätt att ha en religion eller trosuppfattning. Friheten får dock inte utövas på ett sätt som kränker andra grundläggande friheter och rättigheter. Detta gäller även rätten att utöva sin kultur. Ett sådant exempel är att det är förbjudet med kvinnlig könsstympning. Det är även straffbart att planera och ha kännedom om planerande av denna skadliga sedvänja.
Andra exempel på rättigheter i Sverige som innefattar skyldigheter är till exempel allemansrätten som ger alla människor rätten att vistas i naturen. Det är då samtidigt allas skyldighet att visa respekt för natur och djurliv vid vistelse i naturen. I Sverige finns det även skyldigheter kopplade till rätten till bostad (skyldigheter som hyresgäst), rätten till arbete (skyldigheter som arbetstagare) samt rätten till en social trygghet, och tillfredsställande levnadsstandard, vilket innefattar till exempel sociala försäkringssystemet (skyldigheter kopplade till bidrag).
Mänskliga rättigheter
I FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna står det alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De mänskliga rättigheterna är universella, vilket betyder att de gäller för alla människor.
De mänskliga rättigheterna finns samlade i olika lagtexter som kallas konventioner. Det finns nio grundkonventioner. Sverige har anslutit sig till sju av dessa.
Exempel på mänskliga rättigheter kan till exempel vara rätten till liv, rätten till en tillfredsställande levnadsstandard, rätten till information, rätten till kultur eller rätten att vara fri från våld.
Vissa grupper i samhället är särskilt utsatta och har därför ett extra rättighetsskydd. Exempel på sådana grupper är kvinnor, barn, personer med funktionsnedsättning samt HBTQ-personer (homosexuella, bisexuella, transpersoner och personer med queera uttryck och identiteter).
Lagar
I Sverige är det förbjudet att diskriminera någon på grund av:
- kön
- könsöverskridande identitet eller uttryck
- etnisk tillhörighet
- religion eller annan trosuppfattning
- funktionsnedsättning
- sexuell läggning
- ålder
Sverige har även anslutit sig till Europakonventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Konventionen är sedan 1995 svensk lag.
Om dina rättigheter kränks kan du vända dig till europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna (Europadomstolen) i Strasbourg.
I Sverige skyddas de mänskliga rättigheterna även genom flera grundlagar. I Regeringsformen finns det till exempel en rättighetskatalog med våra grundläggande fri- och rättigheter.
Här står det om:
- Opinionsfriheter (yttrandefrihet, informationsfrihet, religionsfrihet etc.).
- Kroppslig integritet och rörelsefrihet (förbud av dödsstraff och tortyr etc.).
- Rättssäkerhet (frihetsberövande och domstolsprövning etc.).
- Egendomsskydd och allemansrätt (rätten att vistas i naturen etc.).
- Upphovsrätt (äganderätt av verk).
- Näringsfrihet (näring- och yrkesutövning).
- Stridsåtgärder på arbetsmarknaden (rätt till strejk, lockout etc.).
- Utbildning och forskning (rätt till grundläggande utbildning etc.).
Jämställdhet
Jämställdhet handlar om jämlikhet mellan kön. Det innebär att kvinnor och män ska ha samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter.
Det finns många exempel på att samhället inte är jämställt. En del av dem är tydliga och andra är svårare att se. Några exempel som är lättare att se är att kvinnor ofta tjänar mindre än män. Fler kvinnor än män utsätts för sexuella övergrepp. Kvinnor tar även ledigt från jobbet oftare än män för att ta hand om barn. Det gör att kvinnor oftare har lägre pension än män.
Normer om kön
I alla samhällen finns normer som påverkar människors liv. Normer är idéer och oskrivna regler om hur människor förväntas vara, leva och se ut. Normer behövs i alla samhällen. De styr till exempel hur vi ska bete oss i mataffären, stå i kö eller hur vi ska hälsa på varandra. Normer är svåra att se och brukar först upptäckas när någon bryter mot dem.
Normer kan också begränsa människor och skapa diskriminering. Det finns till exempel normer för hur kvinnor och män ska klä sig, vad de ska arbeta med, vem som får använda smink och vem som får gråta när de är ledsna.
Det finns normer om att alla människor antingen är kvinnor eller män. Men alla identifierar sig inte som kvinna eller man. Det finns också människor som är ett annat kön än det de tilldelades vid födseln. Oavsett kön påverkas alla människor av normer för grupperna kvinnor och män.
Normer går att påverka och förändra. Sverige arbetar på olika sätt med att förändra normer som begränsar människor och skapar diskriminering. Ett exempel är den jämställdhetspolitik som Sveriges riksdag har beslutat om.
Sveriges jämställdhetspolitik
Som många andra länder arbetar Sverige för att samhället ska bli mer jämställt. Sveriges riksdag har beslutat att Sverige ska ha en jämställdhetspolitik som innehåller sex mål:
- Kvinnor och män ska kunna påverka politiska beslut på samma sätt.
- Kvinnor och män ska kunna tjäna pengar på samma villkor.
- Kvinnor och män ska kunna utbilda sig på samma villkor.
- Kvinnor och män ska dela lika på uppgifter i hemmet och på att ta hand om barnen.
- Kvinnor och män ska ha samma möjligheter att ha en god hälsa och att få bra vård.
- Mäns våld mot kvinnor ska upphöra.
Jämställdhet och feminism
Människors förutsättningar påverkas av flera faktorer än kön. Det innebär att alla i gruppen kvinnor och i gruppen män inte har samma livserfarenheter eller levnadsvillkor.
Feminism är ett samlingsbegrepp för den rörelse som menar att kvinnor generellt sett är underordnade män i samhället och vill arbeta för jämställdhet. Praktiskt jämställdhetsarbete kan till exempel innebära att förändra diskriminerande regler och stoppa sexualiserat våld. Det kan också innebära att få fler kvinnor på beslutande poster och uppmärksamma hur andra former av förtryck hänger ihop med kön.
