Min
son blir inte snickare
Karin
Boye har skrivit den här novellen i 1941. Karin Boye illustrerar en
vanlig händelse som åka på ungdomar och vars framtid. Den här novellen
handlar om en ungdom och vars utbildnings urval. En pojke som heter Karl
som är 14 år gammal. Karl vill byta sin skidorna under
skidsäsongen men sportaffären har inte skidor. Karl letar efter en
snickare för att laga sina skidor. Därefter hittar Karl en snickeriverkstad.
Karl intresserad mycket den här platsen och träffar en snickare som heter
Åström där. Då upptäcker Karl sitt intresse om att snickra och göra hantverk.
Karl vara entusiastisk för att jobba den här områden i sin framtid. Karl
skaffar en bra vänskap med Åström också men när han berättar farsan om att bli
snickare avvisar hans pappa hans plan på grund av hans pappa vill bestämma Karl
yrkesval själv. Slutligen vågar Karl inte fortsätta längre att kämpa sin
vilja.
Genre
Genre
är en novell eftersom det finns inte för mycket händelser i texten.
Texten som är kort och har bara fem sidor. I texten finns
bara tre personer och några dialoger. Författaren tillfogar inte för
mycket detaljer i sin text.
Tema
och motiv
Tema
är förväntning och arrogans. Karl förväntar sig att blir snickare” ... som han
förde de lyckliga timmarna i verkstaden. Hela den outhärdliga världen med läxor
och bakläxor och kvarsittning och rädsla och spänning lämnade han där uppe, när
han klev ner för källartrappan ” och hans pappa förväntar av honom att bli
tandläkare eller liknande yrke. Till och med Åström förväntar av Karl att
bestämma sin framtid själv och försöker honom att övertyga på något sätt.
Karls pappa är malligt och den här personlighet driver novellens loppet. Karls
pappa underskattar jobb som kräver lågt utbildning och inkomst och lågt status
så säger han”... hela vår släkt eller av mina kamraters släkt eller av alla
våra bekanta som har ett sånt yrke. ” En av de motiven är den stränga pappan
som bestämmer och styr allt” Min son blir inte snickare och därmed punkt”. Den
osäkra tonåringen. Karl vet verkligen inte vad han vill ha eftersom när
han går hos snickaren vill han blir snickare men när han går hos sin pappa
ångrar han att bli snickare.
Berättarperspektiv
Allvetande
berättare är den här novellens perspektiv eftersom berättaren kan beskriva vad
personerna tänker, känner och säger. Till exempel berättaren vet Karls känslor
och hans tankar och upplevelser ” Det var något han kom ihåg och som var
försvunnet för evigt: träslöjden i små klasserna. Träslöjd hade varit hans
bästa ämne, ingenting hade han kunnat gå upp i så helt. ”
Det
dramaturgiska upplägget
Novellens
inledning börjar med hur Karl och Åström har träffat första gången.
Upptrappningen
är Karls ökande vilja att bli snickare trots att hans pappa inte vill tillåta
honom. Karl försöker att detta problem genom att prata sin pappa men det syns
att hans pappa inte kommer acceptera detta val.Vändpunkten är att Karl väljer
att gå till sin pappas väg slutligen.
Karaktärer
I
novellen finns bara tre personer som är huvudkaraktärer Karl-Gunnar,
Åström och Karl-Gunnars pappa. Biperson som är säljare i sportaffären. Karl är
en tonårig pojke som inte får bra betyg i skolan oftas. Karls pappa anställer privatlärare
för att Karl skulle få bra betyg och bra utbildning. ” Hans privatlektioner var
åtskilligt dyrbarare än många hyvelbänkar tillsammans ”. Han är intresserad av
hantverk. Karl är en foglig, snäll, trevligt och inte pratsam pojke” Åström var
inte pratsam av sig, men det var inte Karl-Gunnar heller”.
Åströms
karaktär liknar Karls karaktär eftersom de har många gemensamma egenskaper.
Åström är också snäll, trevligt och intresserad av hantverk. Dessutom är han
inte pratsam.
Karls
pappa är välutbildad människa och rik människa” När han nu kostar på mig en
dyrbar utbildning, sa han, så ska jag vara så otacksam och komma med såna
larvigheter, inte visste jag någon enda av hela vår släkt eller av mina
kamraters släkt eller av alla våra bekanta som har ett sånt yrke,sa
han”.
Tid
Tiden
i novellen börjar i vintern” Första gången Karl-Gunnar och Åström träffades var
under jullovet, under skidsäsongen”. Den försätter några års tider till. Det
finns också återblicka i texten till exempel” Det var något han kom ihåg och
som var försvunnet för evigt: träslöjden i små klasserna. Träslöjd hade varit
hans bästa ämne”
Miljö
Den
platsen som Åström och Karl träffar med första gången beskrivs väldigt
noggran”... en konstig dörr av järn ” en lång och ganska brant trappa ledde
utför, och där nere var ett buller”
Språk och stil
Jag
tycker att språk är konkret och normalt. Språk är lätt att förstå och hänga
med. Språket har tydliggjort texten. Novellen är förklarande.
Sammanhang och intertextualitet
När
det gäller sammanhanget är novellen lätt att följa med. Novellen följer
kronologisk.
Författaren
Karin
Boye föddes den 26:e oktober 1900 i Göteborg. En svensk författare, översättare och
poet.
Hon
var mest känd för sin poesi. Karin Boye hade intensiva litterära framgångar i
30-talet.
Hon
tog sitt liv med ett överdos sömnmedel den 24:e april 1941 i Alingsås. Karin Boye
romaner;
1931
– Astarte 1933 – Merit vaknar 1934 – Kris 1936 – För lite 1940 –
Kallocain
diktsamlingar
1922 –Moln 1924 – Gömda land 1927 – Härdarna 1935 – För trädets skull
1941
– De sju dödssynderna och andra
dikter
Slutligen
vill jag säga att novellens titel tipsar oss vad kommer att ske i novellen
generellt. Familjerna vill ofta bestämma barnets framtid på egen hand utan att
förfråga barnet.
Novellanalys ( SVA 2 )
Adnan Gündogdu
Snabbare Integration
