Min son blir inte snickare! Novellanalys ( SVA 2 )



Min son blir inte snickare

Karin Boye  har skrivit den här novellen i 1941. Karin Boye illustrerar en vanlig händelse som åka på ungdomar och vars  framtid. Den här novellen handlar om en ungdom och vars utbildnings urval. En pojke som  heter Karl som  är 14 år gammal. Karl vill byta  sin skidorna under skidsäsongen  men sportaffären har inte skidor. Karl letar efter en snickare för att laga  sina skidor. Därefter hittar Karl en snickeriverkstad. Karl intresserad mycket den här platsen och  träffar en snickare som heter Åström där. Då upptäcker Karl sitt intresse om att snickra och göra hantverk. Karl vara entusiastisk  för att jobba den här områden i sin framtid. Karl skaffar en bra vänskap med Åström också men när han berättar farsan om att bli snickare avvisar hans pappa hans plan på grund av hans pappa vill bestämma Karl yrkesval själv. Slutligen vågar Karl  inte fortsätta längre att kämpa sin vilja.

Genre

Genre är en novell eftersom det finns inte för mycket händelser i texten. Texten  som är kort och  har bara fem sidor. I texten  finns bara tre personer  och några dialoger. Författaren tillfogar inte för mycket detaljer i sin text.

Tema och motiv

Tema är förväntning och arrogans. Karl förväntar sig att blir snickare” ... som han förde de lyckliga timmarna i verkstaden. Hela den outhärdliga världen med läxor och bakläxor och kvarsittning och rädsla och spänning lämnade han där uppe, när han klev ner för källartrappan ” och hans pappa förväntar av honom att bli tandläkare eller liknande yrke. Till och med Åström förväntar av Karl att bestämma sin framtid själv och försöker honom att övertyga på något sätt.  Karls pappa är malligt och den här personlighet driver novellens loppet. Karls pappa underskattar jobb som kräver lågt utbildning och inkomst och lågt status så säger han”... hela vår släkt eller av mina kamraters släkt eller av alla våra bekanta som har ett sånt yrke. ” En av de motiven är den stränga pappan som bestämmer och styr allt” Min son blir inte snickare och därmed punkt”. Den osäkra tonåringen. Karl vet verkligen inte  vad han vill ha eftersom när han går hos snickaren vill han blir snickare men när han går hos sin pappa ångrar han att bli snickare.

Berättarperspektiv

Allvetande berättare är den här novellens perspektiv eftersom berättaren kan beskriva vad personerna tänker, känner och säger. Till exempel berättaren vet Karls känslor och hans tankar och upplevelser ” Det var något han kom ihåg och som var försvunnet för evigt: träslöjden i små klasserna. Träslöjd hade varit hans bästa ämne, ingenting hade han kunnat gå upp i så helt. ”
           
Det dramaturgiska upplägget

Novellens inledning börjar med hur Karl och Åström har träffat första gången. 
Upptrappningen är Karls ökande vilja att bli snickare trots att hans pappa inte vill tillåta honom. Karl försöker att detta problem genom att prata sin pappa men det syns att hans pappa inte kommer acceptera detta val.Vändpunkten är att Karl väljer att gå till sin pappas väg  slutligen.

Karaktärer

I novellen finns bara tre personer  som är huvudkaraktärer Karl-Gunnar, Åström och Karl-Gunnars pappa. Biperson som är säljare i sportaffären. Karl är en tonårig pojke som inte får bra betyg i skolan oftas. Karls pappa anställer privatlärare för att Karl skulle få bra betyg och bra utbildning. ” Hans privatlektioner var åtskilligt dyrbarare än många hyvelbänkar tillsammans ”. Han är intresserad av hantverk. Karl är en foglig, snäll, trevligt och inte pratsam pojke” Åström var inte pratsam av sig, men det var inte Karl-Gunnar heller”. 
Åströms karaktär liknar Karls karaktär eftersom de har många gemensamma egenskaper. Åström är också snäll, trevligt och intresserad av hantverk. Dessutom är han inte pratsam.
Karls pappa är välutbildad människa och rik människa” När han nu kostar på mig en dyrbar utbildning, sa han, så ska jag vara så otacksam och komma med såna larvigheter, inte visste jag någon enda av hela vår släkt eller av mina kamraters släkt eller av alla våra bekanta som har ett sånt yrke,sa han”.  

Tid

Tiden i novellen börjar i vintern” Första gången Karl-Gunnar och Åström träffades var under jullovet, under skidsäsongen”. Den försätter några års tider till. Det finns också återblicka i texten till exempel” Det var något han kom ihåg och som var försvunnet för evigt: träslöjden i små klasserna. Träslöjd hade varit hans bästa ämne”

Miljö

Den platsen som Åström och Karl träffar med första gången beskrivs väldigt noggran”... en konstig dörr av järn ” en lång och ganska brant trappa ledde utför, och där nere var ett buller”

Språk och stil

Jag tycker att språk är konkret och normalt. Språk är lätt att förstå och hänga med. Språket har tydliggjort texten. Novellen är förklarande. 

Sammanhang och intertextualitet

När det gäller sammanhanget är novellen lätt att följa med. Novellen  följer kronologisk.

Författaren

Karin Boye föddes den 26:e oktober 1900 i Göteborg. En svensk författare, översättare och poet.
Hon var mest känd för sin poesi. Karin Boye hade intensiva litterära framgångar i 30-talet. 
Hon tog sitt liv med ett överdos sömnmedel den 24:e april 1941 i Alingsås. Karin Boye romaner; 
1931 – Astarte 1933 – Merit vaknar 1934 – Kris  1936 – För lite 1940 – Kallocain
diktsamlingar 1922 –Moln 1924 – Gömda land 1927 – Härdarna 1935 – För trädets skull 
1941 – De sju dödssynderna och andra dikter       
Slutligen vill jag säga att novellens titel tipsar oss vad kommer att ske i novellen generellt. Familjerna vill ofta bestämma barnets framtid på egen hand utan att förfråga barnet. 

Novellanalys ( SVA 2 )

Adnan Gündogdu
Snabbare Integration


Skicka en kommentar

0 Kommentarer